Vecka 13 - "Propaganda, propaganda, propaganda!"
År 1923 när Adolf Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet misslyckades att gripa makten, lär Hitler ha sagt: "Det enda som räknas är propaganda." Vad kan han ha menat med det?
Ordet propaganda användes för första gången på 1600-talet. Det ingick i namnet på en katolsk institution som ansvarade för att sprida ut den katolska tron (Congregatio de propaganda). Senare kom propaganda inte bara att stå för spridande av religiösa trosläror, utan för spridande av alla slags idéer och läror.

Under det rasande andra världskriget som följde 1939-1945 kom propaganda att bli ett ord- och bildkrig - en strid om människors känslor och tankar. Människorna skulle övertygas om att den ena sidan var den goda som tveklöst skulle segra, medan den andra sidan var ond och dömd att förlora. Det var en kamp om mänsklighetens själ.
Historiker skiljer mellan "svart" och "vit" propaganda. Din första uppgift blir att ta reda på vad dessa begrepp innebär.
Krigspropaganda under andra världskriget kom att handla om långt mer än bara spridande av idéer och information - propagandan skulle uppfostra och upplysa hela det tyska folket i rätt riktning.
Adolf Hitler ville att man redan från tidig ålder skulle insitutioneras in i det nya Tyskland, för att bli en god och ren tysk medborgare.
Affischer användes för att attahera nya medlemmar, och det nationalsocialistiska arbetarpartiets medlemmar ökade från 5,000 år 1925 till 25,000 år 1930.


Texten lyder: "Ungdomen lyder under Führen (ledaren). Alla tioåringar till Hitler Jugend."
När nazisterna grep makten år 1933 kom ordern - alla barn från tio år fyllda och uppåt skulle ingå i Hitlers ungdomsrörelser, och de delades in i olika undergrupper:
Pojkar i åldern 6-10 år ingick i "Pimpf" (de små gossarna). Pojkar i åldern 10-13 år ingick i "Deutsche Jungvolk" (det tyska unga folket). Först vid 14-års ålder anslöt gossarna till "Hitler Jugend" (Hitlers ungdom), där man förbereddes för soldatlivet genom olika militära aktiviteter.
Officiell eller statlig propaganda som kontrollerades av landets makthavare och som riktades mot de egna medborgarna hade två syften: 1) Att höja moralen och rättfärdiga syftet med kriget och 2) att kuva fienden.
Nu är det dags för oss att ta oss an det stora kriget som rasade mellan åren 1939-1945.
Vår första utgångspunkt blir, som ovan visar, propaganda - hur nazisterna tog makten genom spridande av idéer och information. Oftast arrangerades fotografier för att ställa makthavarna i god dager (jämför med hur vi själva lägger upp bilder om våra liv, till exempel på sociala medier så som Facebook och Instagram).
Den första delen i uppgiften blir att enskilt ta reda på innebörden av begreppen vit och svart propaganda.
Ta med era anteckningar till den första lektionen.
I era basgrupper vill vi sedan att ni arbetar genom klassens gemensamma Instagramkonto @historia2015 .
Er andra uppgift blir att leta upp en bild som på något sätt innehåller propaganda. På Instagram är det lätt att bli "censurerad", så det gäller att hitta balansen mellan politisk korrekthet och provocerande och stötande material. (Om ni har funderingar kring detta, så tveka inte att fråga!)
När ni har bestämt er för en bild, lägg då upp den på Instagram-kontot.
Därefter skall ni välja ut en annan grupps valda bild och analysera den utifrån den analys som vi tidigare använt i vårt källkritiska arbete (denotation och konnotation). För er som vill följer här en repetition om vad det handlar om:
1. Att se: Denotation
Först ska ni titta på bilden utan att tolka, ni ska enbart beskriva den.
Den delen av analysen kallas för denotation. Vad ser ni först? Vad ser du sedan? Vad händer på bilden?
Den delen av analysen kallas för denotation. Vad ser ni först? Vad ser du sedan? Vad händer på bilden?
Vad ser du?
- Människorna
- Föremålen
- Miljön
- Situationen
- Placering
Hur ser du?
- Bildutsnitt (beskärning)
- Bildvinkel
- Ljussättning
- Färg
- Skärpa
- Blickriktning
2. Att tolka: Konnotation
När ni är klara med er beskrivning ska ni nu gå över till att börja tolka.
Denna del av analysen kallas för konnotation.
Denna del av analysen kallas för konnotation.
A) Först tolkar ni bilden utifrån en gemensam och kulturell aspekt, dvs. hur ni tror att de flesta tolkar bilden.
Vad gör bilden intressant?
- Vad får den folk att tänka på när de ser den?
- Vad känner vi - vilka känslor väcks av bilden och vad i bilden framkallar dessa?
- Vilka värderingar lägger vi in i/attityder tillskriver vi det vi ser?
- Vad tror ni att fotografen/arrangören velat förmedla med bilden?
- Vad känner vi - vilka känslor väcks av bilden och vad i bilden framkallar dessa?
- Vilka värderingar lägger vi in i/attityder tillskriver vi det vi ser?
- Vad tror ni att fotografen/arrangören velat förmedla med bilden?
b) Tolka sedan bilden utifrån era privata erfarenheter och minnen.
och länka till den bild ni har valt att analysera.
På lektionen diskuterar vi era resultat gemensamt.
Tidsåtgång: 2 veckor. Ni kommer att ges tillfälle att arbeta med uppgiften på lektionstid såväl som på hemmaplan.
I den här uppgiften övar ni på er analysförmåga, den kommunikativa förmågan, procedurförmågan samt er metakognitiva förmåga.
Lycka till!