0 Läs mer >>
På förmiddagen den 25 april år 1945, mindre än två veckor innan det andra världskriget tog slut i Europa,
nådde amerikanska soldater från 69:e divisionen floden Elbes västra strand i Tyskland.
På andra sidan floden kunde de se soldater från den sovjetiska Röda Armén.
Sovjetunionen var USA:s mäktigaste allierade i kriget, och under leenden och omfamningar möttes de amerikanska och de sovjetiska trupperna. De språkliga barriärerna gjorde det dock omöjligt
att föra meningsfulla samtal. 

Liksom soldaterna gav de amerikanska och sovjetiska regeringarna uttryck för vänskap men de talade och tänker på helt olika sätt. Amerikanerna kom från en liberal demokrati och de sovjetiska representanterna från kommunismens värld. Bara veckor efter mötet vid Elbe höll den brittiske premiärministern Winston Churchill ett tal i USA där han uttryckte sin oro över att Röda Armén hade dragit ned en "järnridå" längs fronten. 
De båda länderna gled längre och längre ifrån varandra, stöttade av mäktiga allierade. 
År 1948 stod länderna vid randen till krig, och konflikten kom att fortsätta i fyra årtionden med öppen och aggressiv rivalitet - det kalla kriget.

Titta på videoklippet nedan som berättar om "grejen med det kalla kriget".  



Förklara med egna ord följande begrepp: 

- Enpartistat

- Liberal

- Röda Armén 

- Kapprustning

- Mutual Assured Destruction 

- Gerilla 

- Ideologisk konflikt

Lägg upp era anteckningar som en kommentar till det här inlägget. 

På lektionen: Ta med era anteckningar till det första lektionstillfället där vi tillsammans diskuterar begreppen. 
Vid lektionstillfälle nummer två kommer vi att fortsätta diskussionen kring det kalla kriget, och vi kommer att genomföra en kortare lärarledd genomgång. 

Lycka till! 

Vecka 18 - Kalla krig...

0 Läs mer >>
Nu efter att ni har lärt er allt om de stora världskrigen är det dags det att gå in på ett fenomen vi tror ni är högst bekanta med, detta då ni är en del av fenomenet, nämligen uppkomsten av tonåringen.
 
Innan du läser vidare vill vi att du funderar över följande två frågor:
 
- Vad betyder tonårstiden för dig?
- Tror du att tonårstiden har förändrats från 50-talet fram till idag? Om ja/nej? På vilket sätt?
- Vilka likheter/olikheter ser du med filmklippet ur "Grease" jämfört med dagens tonåringar?
 
Skriv ner dina tankar i en kommentar till inlägget. 
 
Begreppet "tonåren" hade förresten inte funnits tidigare utan ordet eller begreppet importerades från USA ("teenager"). Det handlade inte bara om räkneordet mellan tretton och nitton utan att det uppstod en period mellan barndomen och vuxenlivet i och med att skoltiden förlängdes. Från att ha gått direkt från barndomens korta skoltid och direkt ut i arbetslivet gick ungdomarna nu vidare till olika läroverk och yrkesskolor.
 
Hemma hos Axel och Åsa har Toli växt upp och blivit tonåring. En kväll i början av året 1956 går Toli och hennes vänner till Röda Kvarn i centrala Halmstad för att se premiären av "Ung Rebell" med James Dean i huvudrollen. Tjejerna blir överförtjusta i James och snabbt märker de att även killarna i stan börjar likna James allt mer. Det är även under 1956 som Toli och hennes vänner börjar lyssna på den nya musikstilen rock n´ roll. Deras favorit är självklart Elvis Presley men de tycker även om artister som Jerry Lee Lewis, Chuck Berry och Buddy Holly. Musiken flödade när tjejerna var ute och dansade men de lyssnade så fort de fick tillfälle genom den radio, transistorradion, som Axel köpt till Toli. Nu kan de lyssna till radiostationen Radio Luxembourg som spelar de senaste låtarna med de senaste artisterna precis var de vill.
Det fanns flertalet ungdomsgrupper i Sverige under 50-talet men de som kanske är mest kända är raggarna. Ordet har sitt ursprung just i att "ragga", sök upp någon av det motsatta könet  eller en person som tillhör en motorburen kultur. Bilar såsom Volvo PV och SAAB var inget för dessa ungdomar utan raggarna åkte omkring i amerikanska bilar såsom Chevrolet och Cadillacs, gärna med många människor i bilen, och de bar det populäraste klädesplagget av dem alla - något som många av er som läser detta kanske bär just idag - jeansen.
Raggarna finns fortfarande i våra dagar även om de främst förekommer i liten skala på mindre orter.
 
Nu till uppgiften vi vill att ni ska genomföra denna vecka:
Uppgiften för er är att skapa en intervjumall med ungefär 10 frågor som ni sedan använder när ni intervjuar någon i er närhet som var tonåring under 50-talet. När ni har genomfört intervjun svarar ni på era egna frågor för att sedan göra en jämförelse med hur er tonårssituation ser ut jämfört med hur det var att vara tonåring på 50-talet.
 
Uppgiften ska innehålla:
- Två intervjuer med svar (era egna inkluderade)
- En jämförande analys intervjuerna emellan
- En slutsats
Ta sedan med den utförda uppgiften till klassrummet där ni kommer att få presentera ert arbete för varandra i basgrupperna. Uppgiften ska även lämnas in skriftligt till oss!
 
Tidsåtgång: 2 veckor. Du kommer främst att arbeta med detta på egen hand.
Omfattning: 3-5 sidor, 12 pkt, 1,5 radavstånd, Times New Roman
 
Underlag för bedömning är kommentarerna till inlägget, det skriftliga arbetet samt hur aktiva ni är vid presentationen för varandra. Du som går i åk 9 tittar på bedömningsmatrisen Historia 1a1 och du som går på gymnasiet tittar på motsvarande för Historia 1b.
 
Här övar du din analytiska- och kommunikativa förmåga. 
 
Lycka till!

Vecka 17 - Tonåringen...

0 Läs mer >>
Förra veckan fick ni veta lite mer om hur Sverige rustade upp för kriget som hotade i fjärran. Sverige förklarade sig neutralt vid krigsutbrottet men hur neutrala var vi egentligen?
 
Bland annat uppehöll sig tre polska ubåtar, Rys, Sep och Zbik, i Mälaren större delen av kriget. De polska besättningsmännen fick bo i Mariefred där många av dem blev kvar även efter kriget, vissa gifte sig med svenska flickor och skaffade barn. Det svenska fartyget Gertrud Bratt blev stoppat av en tysk ubåt och efter att besättningen fått överge fartyget sänktes det av tyskarna. Ute på Gotland byggdes ett av de största och mest moderna krigssjukhusen och i slutet av kriget användes detta till att ta hand om bland annat flyktingar som suttit i koncentrationsläger och tyska soldater som flytt från kriget.
 
Vad kan ni mer finna för exempel på att Sverige inte var neutrala? Skriv ner era fynd i en kommentar till inlägget!
 
Under lektionerna vi hade kring Förintelsen fick ni lära er hur händelseförloppet såg ut för de europeiska grupperna av människor som miste sina liv. Nu kanske ni undrar hur det såg ut i Sverige vid denna tid. Var vi helt förskonade från nazism och Förintelse?
 
Innan ni tittar på de två filmerna nedan vill vi att ni tar en stund och funderar över hur situationen såg ut i Sverige vid samma tid. Förekom det något liknande det vi såg ut i Europa i vårt eget land?
 
  
Vilka tankar har du efter att ha sett de båda filmerna ovan? Stämmer de överens med dina egna föreställningar om hur det såg ut i Sverige? Ja/Nej? Varför/Varför inte?
 
Ta med dina tankar, reflektioner och frågor till lektionen för en gemensam diskussion i basgrupper och i helklass.
 
Underlaget för bedömning är hur aktiva ni är och engagemanget ni uppvisar vid grupp- och helklassdiskussionerna.
 
Här övar du din analytiska-, procedur- och kommunikativa förmåga.
 
Lycka till!

Vecka 17 - "Det neutr...

0 Läs mer >>



Åsa Fors uppväxt liknade på många sätt den uppväxt som Axel Fors hade. 
Hon växte också upp i en militärfamilj, där fadern arbetade inom Försvarsmakten.  
Åsa gick också i skolan, och lärde sig att skriva, läsa och räkna matte. 

Det som markant skiljer de båda barnens uppväxt åt, har att göra med att Åsa var flicka, 
och hade därmed helt andra förutsättningar än Axel, betydligt mer begränsade möjligheter
vad gällde utbildning, arbete och att göra sin röst hörd. 

Kvinnor fick visserligen rösträtt år 1921 i Sverige.
Det blir en brytpunkt i kvinnornas kamp, men i början deltog väldigt få i valen och i politiken.
Det fanns ändå enormt många föreställningar och förutfattade meningar om hur kvinnor respektive män skulle vara och leva. Sedan dess har utvecklingen gått framåt med rejäla kliv, även om föreställningarna finns kvar. 
Sedan urminnes tider har man tillskrivit de båda könen olika egenskaper, som med tradition, arv och miljö har förts vidare (på många sätt ända in i våra dagar). 

Hemma: Titta på videoklippen ovan. 

Ta dig en funderare: 
1) Vilka egenskaper tillskriver vi mannen respektive kvinnan?
Till egenskaper räknas adjektiv så som "söt", "stark", "tyst", "blyg", "gråter aldrig" osv. 
Gör två spalter med minst 5 "kvinnliga" och 5 "manliga" egenskaper. 
2) Hur kommer det sig att du har valt dessa egenskaper? 
Motivera ditt svar! 
Lägg upp dina reflektioner som en kommentar till det här inlägget. 
Ta med dina anteckningar till nästa lektionstillfälle. 

På lektionen: Vi går tillsammans igenom era anteckningar genom diskussion. 

I era basgrupper vill vi nu att ni gör en jämförelse mellan Åsa Fors respektive Toli Fors uppväxt. 
Åsa Fors föddes 1902, medan Toli föddes år 1938. De har alltså fått uppleva helt olika förutsättningar och möjligheter genom sin uppväxt. När Åsa föddes fick kvinnor inte rösta, när Toli föddes hade rösträtten slagit rot i samhället, och världen stod vid randen av ännu ett världskrig, där könsrollerna för en stund suddades ut då män och kvinnor arbetade sida vid sida för att hålla Sverige på fötter. 

Resonera kring följande frågor: 

1) På vilka sätt skiljer sig Åsas och Tolis uppväxt åt? Huvudfokus ska ligga vid genusfrågan,
dvs. fundera över frågan utifrån hur kvinnornas situation såg ut då Åsa växte upp respektive när Toli växte upp. 
2) Nämn minst tre anledningar till varför de båda flickornas uppväxt skiljer sig åt. 
3) Hur kommer det sig att kvinnor arbetade med "manliga yrken" under tider av krig? 



4) Titta på videoklippet ovan. Kan ni komma på fler yrken som är könskodade, dvs. att de traditionellt sett 
har setts som kvinnliga respektive manliga? 
5) Varför tror ni att dessa yrken är könskodade? Motivera! 

Skriv ned era resonemang som en kommentar till det här inlägget. 
Omfång: 300-600 ord. 

GLÖM INTE ATT MARKERA ERA INLÄGG MED "ENSKILT" RESPEKTIVE "GRUPPENS NAMN". 

I den här uppgiften övar ni på er analysförmåga, er kommunikativa förmåga, er procedurförmåga samt er metakognitiva förmåga. 

Lycka till!  

Vecka 10 - "Ropen de ...

0 Läs mer >>


Ryssland var och hade länge varit ett underutvecklat bondeland, med en mycket fattig befolkning i stor nöd,
helt utan demokratiska rättigheter eller möjlighet till utbildning. I västvärlden pågick en utbredd industriell och intellektuell revolution, och överallt pågick demokratiseingsprocesser.
Tsaren Nikolaj II var enväldig härskare över det enorma ryska riket, och det utmärglade folket började uttrycka djupt missnöje för sin en gång så älskade härskare.
Välbärgade ryssar hade rest till väst för utbildning och upplysning, och återvände till ett Ryssland som inte alls motsvarade utveckling på samma sätt. 
Saker och ting började röra på sig i omvärlden, och mitt uppe i det första världskriget som rasade i Europa omvandlades hela det ryska riket under den så kallade ryska revolutionen.  

Hemma:

1. Titta på filmen som på ett bra sätt presenterar den ryska revolutionen.

2. Skriv ner dina förklaringar av dessa begrepp, och ta med begreppen till lektionen för gemensam diskussion

- Tsar

- monarki

- demokratiseringsprocess

- bolsjevik

- Lenin

- kommunism

- opponera

- radikal

- kapitalism

- Karl Marx

- socialism

I skolan:
Vi går gemensamt igenom de begrepp som ni med egna ord har förklarat. 

Tillsammans i era basgrupper vill vi att ni sedan arbetar med följande frågor (redogör för era tankar i era anteckningsböcker!) 

1. Vilka politiska konsekvenser hade den industriella revolutionen haft i Europa? Resonera kring hur det såg ut före den industriella revolutionen och hur det såg ut efter.

2. Jämför den politiska situationen i Ryssland med den politiska situationen i övriga Europa under slutet av 1800- början av 1900-talet. Vad ser ni för skillnader?  

3. Tanken var att det ryska folket skulle få ”Ett bättre liv genom kommunismen”. Men hur blev det i verkligheten? Vad anser ni? 

Här övar ni på den analytiska förmågan, den kommunikativa förmågan samt begreppsförmågan. 

Lycka till!

Vecka 10 - Ryska revo...

0 Läs mer >>
Den 8 maj, respektive 9 maj i år firas 100-årsjubileumet av segerdagen med Tysklands
respektive Japans kapitulation och slutet på det andra världskriget. 
Dagen infaller den 8 maj i Europa, respektive den 9 maj i OSS,
en skillnad som beror på tidsskillnaden i de olika områdena (då det redan hade hunnit bli
den 9 maj i Sovjetunionen när den tyska kapitulationen trädde i kraft). 

I samband med jubileumsdagen kommer här en påminnelse om det blodiga krigets kontraster,
i form av ett videoklipp: 



Hemma: Titta på videoklippet.
Förklara med egna ord vad OSS betyder och innebär.
Ta med dina anteckningar till nästa lektion för gemensam diskussion. 

Fundera sedan över följande frågor: 

1) Tycker du att filmen visar en trovärdig bild av hur det kunde se ut under kriget? Varför/varför inte? 

2) Skulle man kunna skildra dagens konflikter på liknande sätt (t ex kriget i Syrien, World Trade Center 2001 etc.)? 
Fundera kring frågan utifrån följande aspekter:

- Tid (det vill säga: spelar det någon roll hur lång tid det har gått sedan konflikten ägde rum,
kan man skildra pågående konflikter på liknande sätt, osv) 

- Plats (det vill säga: vart i världen pågår konflikten, väst-öst-dimensioner, nord-syd-dimensioner osv)

- Länder som ingår i konflikten (det vill säga: vilka länder är offensiva, vilka är defensiva, demokratier/diktaturer osv)

- FN:s roll (det vill säga, är FN och dess fredsbevarande/fredstvingande organisationer inblandade, varför/varför inte osv) 

Lägg upp dina reflektioner som en kommentar till det här inlägget. 
Inlägget skall omfatta 300-500 ord och vara oss tillhanda senast på torsdag (om tre dagar). 

På lektionen: Vi går tillsammans igenom era reflektioner och anteckningar i gemensam diskussion. 
Vi läser tillsammans några kapitel i Erich Maria Remarques bok På Västfronten intet nytt, 
som beskriver första världskrigets fasor och vansinne utifrån en 19-årig soldats synvinkel. 
(Hinner du med är det naturligtvis fritt fram att läsa boken i sin helhet, den finns att låna hos oss!) 


Lycka till! 

Vecka 9 - The Great W...

0 Läs mer >>
Även om Sverige förhöll sig neutralt i kriget påverkades samhället och dess befolkning av bland annat ransoneringar, en förändrad utrikes- och inrikeshandeln samt på ett politiskt plan. Till följd av den strypta utrikeshandeln rådde det stor brist på ett antal varor såsom livsmedel, foder, bränsle, kläder. Även koppar, som man tillverkade pengamynt av, rådde det brist på. Sveriges kund, Gustav V, var den som satte högsta möjliga pris på dessa varor vilket befolkningen var tvungna att följa. Prisökningen på de ransonerade varorna var under kriget till april 1918, 103% och på vissa varor ännu mer.

Hemma:  
Om vi skulle ställas inför ransonering idag, fundera över följande:
- Vilka varor skulle du ha svårast att klara dig utan? Varför just dessa?
- Vilka varor skulle samhället ha svårast att klara sig utan? Varför just dessa?
 Skriv ner dina tankar i en kommentar till det här inlägget. 
Även Axel Fors och hans familj blir påverkade av ransoneringarna vilket avspeglar sig på matbordet. Utbudet är torftigt och det händer vid upprepade tillfällen att familjen får gå och lägga sig med kurrande och tomma magar. På ett besök vid Stockholms regemente får Axel syn på denna minst sagt märkliga företeelse som äger rum i Vasaparken:
 
Potatisodlingen i Vasaparken
 
Det var Folkhushållningskommissionen som fick uppdraget under hösten 1916 att reglera konsumtionen av socker och livsförnödenheter. Från och med november 1916 fick varje människa rätt att med ett särskilt kort köpa högst 1 kg socker/månad. Dock ökades mängden till 2 kg i december. Sedan i början på 1917 la staten beslag på allt spannmål och bröd vilket gjorde att varje bonde istället fick 12 kg säd per person/månad medan de som hade brödkort fick 250 g mjöl/325 g mjukt bröd/200 g hårt bröd per dag. Kaffet som var väldigt populärt bland befolkningen togs bort och reglerat blev även hur mycket mjölk som såldes. För att uppmuntra bönderna att odla eget spannmål sattes ett minipris på detta. Likaså brännvinsbränning förbjöds från hösten 1917.
 
 
Ta reda på definition och innebörd av följande begrepp eller uttryck: 

- Ransonering
 
- Kommission
 
- Livsförnödenheter
 
- Surrogat
 
- Berättigar
 
- Kungöres
 
Ta med dina definitioner till lektionen på torsdag, dessa ska alltså inte kommenteras i ett inlägg! 
Här övar du din begreppsförmåga och din analytiska förmåga.

Lycka till! 

Vecka 8 - Sverige und...

0 Läs mer >>
 
 
 "Så nära helvetet man kan komma"
Datumet är 28 juli 1914. Axel Fors sitter på sitt kontor uppe på regementet och är djupt försjunken i en rapport han precis fått till sig. Plötsligt knackar det på dörren och Axels chef kliver in med beslutsamma steg och sätter sig mittemot Axel. "Kriget har brutit ut"!
Titta på filmerna samt läs artikeln i DN ovan där bakgrunden, startskottet och tillvägagångsättet till första världskriget beskrivs. I första filmen dyker det upp några begrepp som vi vill att ni tar reda på vad de betyder. Ta med er svaret på glosorna till lektionen för en gemensam genomgång. 
 
- Imperium

- Kansler
 
- Diplomati
 
- Stormakter
 
- Maktbalanser
 
- Expansionspolitik
 
- Bundsförvant
 
- Dynasti
 
- Osmanska riket
 
- Ultimatum
 
- Mobilisera

- The Great War (varför kom det första världskriget att kallas för "the Great War"?)  

Efter lektionen hoppas vi att ni har fått tillräckliga kunskaper för att kunna ta er an nästa uppgift som ska utföras i respektive basgrupp. Tänk på att även om gruppen skickar in ett gemensamt svar ska samtliga gruppmedlemmar ha svaren nedskrivna, om inte annat för att kunna visa upp vid bedömningstillfälle.

1. Använda följande begrepp för att tillsammans i basgruppen skriva en orsakskedja som leder fram till första världskriget:

- Tyskland

- Wilhelm 2:e

- Otto von Bismarck

- Maktbalans

- Upprustning

- Österrike/Ungern

- Franz Ferdinand

- Allianser

2. Beskriv steg-för-steg hur kriget snabbt utvecklades till ett krig där stora delar av Europa var inblandat. Vilka allianser slöts? Vem var på vems sida? Ta hjälp av karta och rita gärna!

3. Vilket nytt ”vapen” användes vid fronten? Vilka konsekvenser gav detta för soldaterna? Hur skyddade sig soldaterna? 

4. Läs texten ur Levande Historia: Versaillesfreden . 

5. Efter att ni tillsammans i basgruppen läst texten, resonera kring följande fråga: Huvudtanken med freden 1918 var att ”inga fler krig ska äga rum i mänsklighetens historia”. Anser ni att man lyckades med det man ville uppnå? Vad hade man kunnat göra annorlunda? Vilka konsekvenser hade man kunnat undvika med hjälp av dessa åtgärder tror ni?

Tidsåtgång: 2 veckor, ni får chans att arbeta på lektionstid men även på hemmaplan.

Inlämning: Ni skickar in ert skriftliga arbete till oss senast den xx/xx-2015.

Här övar ni er analytiska-, begrepp- samt kommunikativa förmåga.  

Lycka till! 

Vecka 6 - The Great W...

0 Läs mer >>
Nu har ni fått chansen att fördjupa er i de många uppfinningar och innovationer under 1900-talet som kom att påverka en hel, efterlevande omvärld. Radio, tv, flygplan, bilar, kylskåp... och alla de där andra saker som för oss idag ter sig självklara, som om de alltid har funnits. 

En av de många revolutionerande uppfinningarna var radion, vars ursprung kan vara lite klurigt att fastställa. Radions ursprung är nära besläktat med två andra, tidigare uppfinningar - telegrafen och telefonen.
Det tvistas också fortfarande om vem som slutgiltigen uppfann den moderna radion, så som vi känner den idag.

Radion förändrade möjligheten för spridning av information och nyheter. Saker som hände på andra sidan jordklotet kunde så småningom höras av var och en, samtidigt. Det gjorde det möjligt för människor att snabbt få information om enskilda händelser, stora som små. 

Hemma: Titta på videoklippet nedan (engelskt tal):



I Sverige sändes det allra första programmet i Sveriges Radio (eller Radiotjänst som det då hette), den första januari 1925. Den äldst bevarade radiosändningen i Sverige är från Stockholms Stadion den 14 juni 1931, då Sverige och Norge spelade landskamp i "allmän idrott" (friidrott). 110 meter häck skulle springas. 

Lyssna på sändningen här

Det var framförallt under 1930-talet som radion kom att bli en huvudperson i familjernas hem. Runt den revolutionerande manicken satt hela familjen och lyssnade, hänförda över det som höll på att hända i världen. 
Den första september år 1939 satt Axel och Åsa Fors i sitt hem tillsammans med sina barn och åt middag i godan ro. Plötsligt sprakar det till på familjens nyinköpta radio: "Extra nyheter ifrån TT..." 

Lyssna på sändningen här

Kriget hade kommit! Så även in till familjen Fors vardagsrum. 
Den dåvarande statsministern Per Albin Hansson höll i samma sändning ett tal
på bred skånska till det svenska folket: 

"Medborgare! Det förfärliga som vi i det sista hoppats att världen skulle förskonas ifrån har inträffat.
Ett nytt stort krig har brutit ut. Vi ha att konstatera detta ohyggliga faktum och det tjänar bra litet till att försöka giva uttryck åt den sorg och fasa vi känna vid tanken på vad detta kan föra med sig av vånda och ve för en redan förut sargad och pinad mänsklighet. För oss svenskar gäller det nu att med lugn och beslutsamhet endräkkteligen samlas kring den stora uppgiften att hålla vårt land utanför kriget, att vårda och värna våra omistliga nationella värden och att på bästa sätt bemästra den onda tidens påfrestningar."

Den 27 augusti 1939 skulle Sverige spela en landskamp i fotboll mot Tyskland. 
Matchen ställdes in på grund av krigsutbrottet. 

Axel och Åsa hade följt händelserna via radio och hörde nu på med fasa. Vad skulle detta komma att betyda för familjen? Axel hade vid tiden fyllt 39 år och hade blivit befordrad till överstelöjtnant vid regementet. Därför hade han också till viss del insyn i hur Sverige ställde sig inför krigföringen på kontintenten. Neutraliteten, liksom den som var gällande under det första världskriget, skulle upprätthållas i Sverige. 

Fundera och reflektera kring följande frågor inför lektionen: 

1. På vilket sätt tror du att radion och dess roll kom att påverka krigsförloppet under andra världskriget? 
2. Hur tror du att man hade spridit information och nyheter om kriget om radion inte hade funnits vid tiden? 
Ditt svar ska omfatta 300-400 ord, skriv ned som en kommentar till det här blogginlägget. 

Ta även reda på definition och innebörd av följande begrepp eller uttryck: 
- TT 

- "Vår beredskap är god"

- Neutralitet

- Överstelöjtnant 

- Beredskapstiden 

- AB Radiotjänst 

Ta med dina definitioner till lektionen på torsdag, dessa ska alltså inte kommenteras i ett inlägg! 

På lektionen: Inledande genomgång om radion, tv, och massmedier. 
Vi går tillsammans igenom era reflektioner och begreppen. 

Vid nästa tillfälle kommer vi att gå igenom den spännande historien om televisionen! 
 
Här övar du din analytiska-, procedur-, begrepps samt metakognitiva förmåga.

Lycka till! 

Vecka 4 - Radioanrop!

0 Läs mer >>
Erik Haag och Lotta Lundgren är radarparet som genom SVT:s historiska satsning gjorde sig ett namn 
genom programmet "Historieätarna", där Haag och Lundgren "lånar ut" sina kroppar till olika tidsperioder 
i Sveriges historia. De undersöker hur människor åt, levde och mådde under den aktuella tidsperioden. 

Sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet kom i folkmun att kallas för nationalromantikens tidsålder.
Nationalromantiken var de konstnärliga uttrycken för nationalismen, som en nationalistisk gren av romantiken,
som förekom i de flesta länder i Europa under tiden. Naturen och landsbygden hyllades, liksom den egna staten och försvarandet av den. Både Skansen och Stockholms Nationalmuseum öppnade under den nationalromantiska perioden i Sverige, för att visa upp det "svenska".  

 
Hemma: Titta på videoklippet som handlar om nationalromantiken. 

Reflektera över följande fråga: Tycker du att ett program som Historieätarna ger en trovärdig bild 
av hur människan hade det vid sekelskiftet 1800-1900-talet?  Varför? Varför inte? 
Motivera ditt svar och skriv ner dina tankar som en kommentar till det här inlägget. 
Svaret ska innehålla 100-200 ord. 

På lektionen: Vi diskuterar tillsammans på lektionen era reflektioner och anteckningar. 
 
Här övar du din analytiska-, procedur- samt metakognitiva förmåga. 

Lycka till! 

Vecka 1 - Historieäta...