0 Läs mer >>
Hej på er! 

Snart är sommarlovet här och solen lyser på oss såväl som på Axel Fors och hans familj. 
Under tidens gång har vi, som ni har blivit varse om, lärt oss otroligt många användbara 
begrepp med spännande innebörd. Det har blivit dags att checka av om ni minns dem. 
Det har blivit dags för vårt traditionella glosförhör. 


Vi kommer att hålla glosförhör på fredag vecka 22,
och vi vill påminna om att glosförhören hålls för vår skull, 
men framför allt för er skull, för att repetera allt spännande som ni har lärt er 
under arbetet med 1900-talet. 

Begrepp som är markerade med stjärna ( * ) är begrepp där vi vill att ni ger exempel. 
Begrepp som är markerade med hashtag ( # ) är begrepp där endast vill ha definition på ordet. 

Här nedan har ni begreppen som kommer att ingå i förhöret: 

- pandemi* - 
- kansler* - 
- Otto von Bismarck -
- TT 
- "Vår beredskap är god"
- neutralitet
- överstelöjtnant 
- beredskapstiden 
- AB Radiotjänst
- enpartistat
- liberal*
- Röda Armén 
- kapprustning
- Mutual Assured Destruction 
- gerilla*
- ideologisk konflikt*
- svart och vit propaganda*
- tsar*
- monarki
- demokratiseringsprocess
- bolsjevik
- Lenin
- kommunism
- opponera #
- radikal
- kapitalism
- Karl Marx
- socialism*
- imperium*
- kansler
- diplomati
- stormakt*
- maktbalanser
- expansionspolitik*
- bundsförvant
- dynasti
- Osmanska riket
- ultimatum
- mobilisera
- The Great War (varför kom det första världskriget att kallas för "the Great War"?) 
- ransonering
- kommission
- livsförnödenheter
- surrogat
- berättigar #
- kungöres #
- En svenskt tiger
- Hesa Fredrik
- Per Albin-linjen
- krigsobligationer
- fosterlandskänsla
- Kockum

Vecka 21 - Historiskt...

0 Läs mer >>
Vi har nu nått fram till den stund då det är dags att ta farväl av Axel Fors.
Han, tillsammans med sin familj, har varit oss en trogen följeslagare hela 1900-talet och när vi nu möter honom för sista gången är det Nyårsafton 1999 och ett milleniumskifte är nära.
Hans hustru Åsa avled för två år sedan och när Axel ligger där i sin säng
känner han sig riktigt nöjd med sitt liv och vad han har åstadkommit.

Tänk dig att du är Axel Fors och ska göra en tillbakablick över de viktigaste och mest minnesvärda stunderna under 1900-talet.
Vilka händelser eller företeelser väljer du ut som de viktigaste eller mest minnesvärda och varför?
 
Skriv detta i en kommentar till inlägget, glöm inte att motivera!
 
Vi vill passa på att tacka er alla för ert fantastiska engagemang, era kloka tankar, era kluriga frågor, alla reflektioner som har belyst så många perspektiv, alla era insikter och inte minst av allt alla glada skratt och härliga stunder ihop.
 
Glöm inte: "För att veta vem du är måste du känna till din historia"!
 


GLAD SOMMAR!

Vecka 23 - Säg hej då...

0 Läs mer >>
Det är dags att låta oss svepas in i filmens magiska värld. Dock inte bara för njutningens skull den här gången utan ni har ett viktigt uppdrag att utföra under tiden. Så ladda upp med popcorn, läsk OCH penna och papper. Nu åker vi!
 
Vi vill att ni tittar på "Harry Potter och Dödsrelikerna del 1" och sätter denna i samband med vad som hände i Nazityskland under andra världskriget. Både avseende Hitler och hans parti men även Förintelsen och tankar bakom denna. Denna uppgift ska utföras enskilt och lämnas in skriftligt till oss.
 
1. Utgå från följande begrepp i er analys där ni hittar samband mellan företeelser i filmen och verklighetens Nazityskland. Samtliga av nedanstående begrepp ska vara med men ni är fria att lägga till fler om ni så önskar.

- Voldemort
 
- Nagini
 
- Trolldomsministeriet
 
- Identifikation
 
- Renhet
 
- Renblod
 
- Halvblod
 
- Mugglarfödd
 
- Politik
 
- God vs ond

Tidsåtgång: 2-3 veckor. Ni får chans att arbeta på lektionstid men även på hemmaplan.
Omfattning: 5-10 sidor, 12 pkt, 1,5 radavstånd, Times New Roman.
Inlämning: Ni skickar in ert skriftliga arbete till oss senast den xx/xx-2015.
 
Underlag för bedömning är det skriftliga arbetet. Du som går i åk 9 tittar på bedömningsmatrisen för Historia på grundskolan och du som går i årskurs 1 på gymnasiet tittar på bedömningsmatrisen för Historia 1b

Här övar ni er analytiska-, begrepp- samt kommunikativa förmåga.  
 
Lycka till!

Vecka 20 - Harry Pott...

0 Läs mer >>
Nu ska vi åta oss uppgiften att göra en tidsaxel över Kalla krigets händelseförlopp (1945-1991). 
Under fyra årtionden genomgick världen världsomvälvande händelser som kom att påverka 
samhällsstrukturer såväl som människornas vardag. 

Er uppgift blir att enskilt välja ut en händelse under tidsperioden
(t ex Jaltakonferensen, Inbördeskriget i Kina, Indien blir självständigt eller Nato grundas)
och beskriva den utifrån orsakssamband: 
(varför hände det, händelseförlopp och vad blev konsekvenserna av händelsen) 

Här kan ni se ett exempel på en tidslinje över Kalla krigets händelser. 

1945               1948                     1949                         1950              1955                    1961  1962         1965   1991       
Jalta-              Pragkuppen         Atlantpakten             Koreakriget    Warsawapakten  Vietnamkriget
konferensen   Berlinblockaden   Västtyskland                                                               Berlinmuren byggs 
                                                    och östtyska DDR

Vi behöver er och Axels hjälp att färdigställa tidslinjen! 

I vår tidslinje vill vår käre vän Axel Fors ha ett finger med i spelet. 
När ni beskriver händelsen vill vi att ni adderar Axels tankegångar, 
t ex: "Hur tror du att Axel Fors tänkte om att Sverige inte gick med i NATO vid dess bildande?" 
eller: "Axel Fors besökte vid ett tillfälle det delade Berlin, med muren som en orm
som slingrade sig genom staden. Beskriv hur du tror att Axel tänkte kring sitt besök." 

Tidsomfång: 2-3 veckor. Du kommer att ges tillfälle att arbeta med din uppgift på lektionstid såväl som hemma. 
Omfattning: 1 A4-sida i ett Word-dokument. 
Efter avslutat arbete sätter vi ihop era skrivelser till ett gemensamt kompendium som delas ut till samtliga. 
Underlaget för bedömning är det skriftliga arbetet.
Du som går i årskurs 9 på högstadiet tittar på bedömningsmatrisen för Historia på grundskolan och du som går
i årskurs 1 på gymnasiet tittar på bedömningsmatrisen för Historia 1b

I den här uppgiften övar ni framför allt på er analysförmåga och procedurförmågan. 

Lycka till!  

Vecka 19 - Kalla krig...

0 Läs mer >>
På förmiddagen den 25 april år 1945, mindre än två veckor innan det andra världskriget tog slut i Europa,
nådde amerikanska soldater från 69:e divisionen floden Elbes västra strand i Tyskland.
På andra sidan floden kunde de se soldater från den sovjetiska Röda Armén.
Sovjetunionen var USA:s mäktigaste allierade i kriget, och under leenden och omfamningar möttes de amerikanska och de sovjetiska trupperna. De språkliga barriärerna gjorde det dock omöjligt
att föra meningsfulla samtal. 

Liksom soldaterna gav de amerikanska och sovjetiska regeringarna uttryck för vänskap men de talade och tänker på helt olika sätt. Amerikanerna kom från en liberal demokrati och de sovjetiska representanterna från kommunismens värld. Bara veckor efter mötet vid Elbe höll den brittiske premiärministern Winston Churchill ett tal i USA där han uttryckte sin oro över att Röda Armén hade dragit ned en "järnridå" längs fronten. 
De båda länderna gled längre och längre ifrån varandra, stöttade av mäktiga allierade. 
År 1948 stod länderna vid randen till krig, och konflikten kom att fortsätta i fyra årtionden med öppen och aggressiv rivalitet - det kalla kriget.

Titta på videoklippet nedan som berättar om "grejen med det kalla kriget".  



Förklara med egna ord följande begrepp: 

- Enpartistat

- Liberal

- Röda Armén 

- Kapprustning

- Mutual Assured Destruction 

- Gerilla 

- Ideologisk konflikt

Lägg upp era anteckningar som en kommentar till det här inlägget. 

På lektionen: Ta med era anteckningar till det första lektionstillfället där vi tillsammans diskuterar begreppen. 
Vid lektionstillfälle nummer två kommer vi att fortsätta diskussionen kring det kalla kriget, och vi kommer att genomföra en kortare lärarledd genomgång. 

Lycka till! 

Vecka 18 - Kalla krig...

0 Läs mer >>
Nu efter att ni har lärt er allt om de stora världskrigen är det dags det att gå in på ett fenomen vi tror ni är högst bekanta med, detta då ni är en del av fenomenet, nämligen uppkomsten av tonåringen.
 
Innan du läser vidare vill vi att du funderar över följande två frågor:
 
- Vad betyder tonårstiden för dig?
- Tror du att tonårstiden har förändrats från 50-talet fram till idag? Om ja/nej? På vilket sätt?
- Vilka likheter/olikheter ser du med filmklippet ur "Grease" jämfört med dagens tonåringar?
 
Skriv ner dina tankar i en kommentar till inlägget. 
 
Begreppet "tonåren" hade förresten inte funnits tidigare utan ordet eller begreppet importerades från USA ("teenager"). Det handlade inte bara om räkneordet mellan tretton och nitton utan att det uppstod en period mellan barndomen och vuxenlivet i och med att skoltiden förlängdes. Från att ha gått direkt från barndomens korta skoltid och direkt ut i arbetslivet gick ungdomarna nu vidare till olika läroverk och yrkesskolor.
 
Hemma hos Axel och Åsa har Toli växt upp och blivit tonåring. En kväll i början av året 1956 går Toli och hennes vänner till Röda Kvarn i centrala Halmstad för att se premiären av "Ung Rebell" med James Dean i huvudrollen. Tjejerna blir överförtjusta i James och snabbt märker de att även killarna i stan börjar likna James allt mer. Det är även under 1956 som Toli och hennes vänner börjar lyssna på den nya musikstilen rock n´ roll. Deras favorit är självklart Elvis Presley men de tycker även om artister som Jerry Lee Lewis, Chuck Berry och Buddy Holly. Musiken flödade när tjejerna var ute och dansade men de lyssnade så fort de fick tillfälle genom den radio, transistorradion, som Axel köpt till Toli. Nu kan de lyssna till radiostationen Radio Luxembourg som spelar de senaste låtarna med de senaste artisterna precis var de vill.
Det fanns flertalet ungdomsgrupper i Sverige under 50-talet men de som kanske är mest kända är raggarna. Ordet har sitt ursprung just i att "ragga", sök upp någon av det motsatta könet  eller en person som tillhör en motorburen kultur. Bilar såsom Volvo PV och SAAB var inget för dessa ungdomar utan raggarna åkte omkring i amerikanska bilar såsom Chevrolet och Cadillacs, gärna med många människor i bilen, och de bar det populäraste klädesplagget av dem alla - något som många av er som läser detta kanske bär just idag - jeansen.
Raggarna finns fortfarande i våra dagar även om de främst förekommer i liten skala på mindre orter.
 
Nu till uppgiften vi vill att ni ska genomföra denna vecka:
Uppgiften för er är att skapa en intervjumall med ungefär 10 frågor som ni sedan använder när ni intervjuar någon i er närhet som var tonåring under 50-talet. När ni har genomfört intervjun svarar ni på era egna frågor för att sedan göra en jämförelse med hur er tonårssituation ser ut jämfört med hur det var att vara tonåring på 50-talet.
 
Uppgiften ska innehålla:
- Två intervjuer med svar (era egna inkluderade)
- En jämförande analys intervjuerna emellan
- En slutsats
Ta sedan med den utförda uppgiften till klassrummet där ni kommer att få presentera ert arbete för varandra i basgrupperna. Uppgiften ska även lämnas in skriftligt till oss!
 
Tidsåtgång: 2 veckor. Du kommer främst att arbeta med detta på egen hand.
Omfattning: 3-5 sidor, 12 pkt, 1,5 radavstånd, Times New Roman
 
Underlag för bedömning är kommentarerna till inlägget, det skriftliga arbetet samt hur aktiva ni är vid presentationen för varandra. Du som går i åk 9 tittar på bedömningsmatrisen Historia 1a1 och du som går på gymnasiet tittar på motsvarande för Historia 1b.
 
Här övar du din analytiska- och kommunikativa förmåga. 
 
Lycka till!

Vecka 17 - Tonåringen...

0 Läs mer >>
Förra veckan fick ni veta lite mer om hur Sverige rustade upp för kriget som hotade i fjärran. Sverige förklarade sig neutralt vid krigsutbrottet men hur neutrala var vi egentligen?
 
Bland annat uppehöll sig tre polska ubåtar, Rys, Sep och Zbik, i Mälaren större delen av kriget. De polska besättningsmännen fick bo i Mariefred där många av dem blev kvar även efter kriget, vissa gifte sig med svenska flickor och skaffade barn. Det svenska fartyget Gertrud Bratt blev stoppat av en tysk ubåt och efter att besättningen fått överge fartyget sänktes det av tyskarna. Ute på Gotland byggdes ett av de största och mest moderna krigssjukhusen och i slutet av kriget användes detta till att ta hand om bland annat flyktingar som suttit i koncentrationsläger och tyska soldater som flytt från kriget.
 
Vad kan ni mer finna för exempel på att Sverige inte var neutrala? Skriv ner era fynd i en kommentar till inlägget!
 
Under lektionerna vi hade kring Förintelsen fick ni lära er hur händelseförloppet såg ut för de europeiska grupperna av människor som miste sina liv. Nu kanske ni undrar hur det såg ut i Sverige vid denna tid. Var vi helt förskonade från nazism och Förintelse?
 
Innan ni tittar på de två filmerna nedan vill vi att ni tar en stund och funderar över hur situationen såg ut i Sverige vid samma tid. Förekom det något liknande det vi såg ut i Europa i vårt eget land?
 
  
Vilka tankar har du efter att ha sett de båda filmerna ovan? Stämmer de överens med dina egna föreställningar om hur det såg ut i Sverige? Ja/Nej? Varför/Varför inte?
 
Ta med dina tankar, reflektioner och frågor till lektionen för en gemensam diskussion i basgrupper och i helklass.
 
Underlaget för bedömning är hur aktiva ni är och engagemanget ni uppvisar vid grupp- och helklassdiskussionerna.
 
Här övar du din analytiska-, procedur- och kommunikativa förmåga.
 
Lycka till!

Vecka 17 - "Det neutr...

0 Läs mer >>
Uppgift 1: "Sveriges beredskap är god". Vem yttrade dessa berömda ord och vad menade personen med det? Leta reda på svaret innan du läser vidare. På lektionen diskuterar vi vidare meningens betydelse.
 
Innan andra världskrigets utbrott var den militära beredskapen i Sverige allt annat än i gott skick. Mansstyrkan var det inget fel på, det var möjligt att samla 400.000 man men dessvärre var deras utbildning undermålig och det rådde brist på både stridsvagnar, pansarbrytande vapen samt ammunition. Flottan var även den dåligt rustad med endast sex jagare och nio ubåtar som var fullt utvecklade och moderna. Dessvärre såg läget lika illa ut i flygvapnet där det endast fanns 57 bombplan och 33 jaktplan som gick att använda. Jämför detta med de 2000 flygplan Hitler använde i anfallet mot Polen!
Hemma hos Axel och Åsa råder något tryckt stämning runt matbordet. Det är kvällen den 3 september 1939 och andra världskriget har precis brutit ut. Åsa torkar tårarna med sin näsduk och lyssnar på Axels försök att lugna henne. Han tar hennes händer i sina och förklarar att försvaret har rustats upp så att de ska kunna klara kriget. Utökandet av den allmänna värnplikten har gjort att alla svenska män mellan tjugo och fyrtiosju år har blivit värnpliktiga. Axel, i sin roll som regementschef, kommer att åka upp till den norska gränsen för att bygga upp en försvarslinje. Åsa lyssnar till vad Axel har att säga men hon kan inte låta bli att känna den där gnagande oron sprida sig i kroppen.
Två dagar innan samtalet mellan Axel och Åsa äger rum, den 1 september 1939, bryter andra världskriget ut. Tänk dig att du sitter vid radion och hör sändningen om att kriget är här. Innan du går och lägger dig senare på kvällen tar du fram din dagbok för att skriva ner dagens händelser. Vad skriver du i din dagbok dagen då andra världskriget bryter ut?
 
Uppgift 2: Skriv ner dagboksanteckningen i en kommentar till inlägget!
 
Så kallade krigsobligationer gavs ut av regeringen som många människor ur befolkningen köpte. Under åren 1940-1942 fick staten låna över 2 ½ miljard kronor. Dessa pengar möjliggjorde en upprustning av flyget, flottan och kursförsvaret bland många andra. Även om Sverige skulle förhålla sig neutralt byggdes försvarslinjer upp längs Skånes kust (den så kallade Per Albin-linjen), uppe vid Kalix i Norrbotten samt mot gränsen till Norge. Med anledning av kriget blev det svårt för Sverige att köpa krigsmaterial från andra länder vilket gjorde att de själva började tillverka dessa istället. Bland annat i Linköping tillverkades flygplan av Saab AB och ubåtar i Karlskrona.
 
Utöver att rusta upp försvaret skulle även svenska folkets moral, fysik och fosterlandskänsla stärkas upp. Bland annat genom gångtävlingen "Riksmarschen" där uppemot en miljon människor deltog.
 
Uppgift 3: Begrepp som "en svensk tiger" och "Hesa Fredrik" är förknippat med Sverige och andra världskriget. Skriv ner dina förklaringar av dessa begrepp, och ta med begreppen till lektionen för gemensam diskussion: 
 
- En svenskt tiger
 
- Hesa Fredrik
 
- Per Albin-linjen
 
- krigsobligationer
 
- fosterlandskänsla
 
- Kockum
 
Tidsåtgång: 1 vecka.
Omfattning: Dagboksanteckningen bör omfatta 150-300 ord.
 
Underlag för bedömning är dagboksanteckningen, att ni har gjort glosorna samt aktiviteten på lektionen.
 
Här övar ni på den analytiska förmågan, den kommunikativa förmågan samt begreppsförmågan. 
 
Lycka till!

Vecka 16 - Det "neutr...

0 Läs mer >>
Inför nästa lektion vill vi att ni funderar över nedanstående fem frågor. Det är frågor där strålkastarskenet till viss del riktas mot "det neutrala" Sverige och vår del i Förintelsen men även frågor som ställer den enskilda människan i fokus. Dessa frågor kommer vi att gå djupare in på under lektionen och ni kommer även ges möjlighet till att diskutera dessa i era basgrupper. Ni behöver alltså inte lämna någon kommentar (om ni inte vill förstås, ni vet att vi älskar kommentarer :)) till inlägget utan ta med era minnesanteckningar till lektionen.
 
1. Borde Sverige ha gjort mer före kriget för att hjälpa judar att få uppehållstillstånd eller passera genom landet?
 
2. Kunde Sverige ha gjort mer under kriget?
 
3. Vilken roll spelade främlingsfientligheten, rasism eller antisemitism för den svenska politikens utformning?
 
4. Är det möjligt att vara neutral inför radikal rasförföljelse och folkmord som pågår i ens närhet och som många inte bara var underrättade om utan dessutom förstod innebörden av?
 
5. Vilket ansvar har människan i de olika rollerna förövare, offer och åskådare?
 
Till nästa lektion vill vi även att ni ska ha besökt skolans bibliotek och där hämtat ut ert exemplar av "Anne Franks dagbok". Denna kommer ni att läsa vid sidan av lektionstiden men vi kommer att diskutera den tillsammans och ni kommer även att ges möjlighet att ställa frågor eller lämna kommentarer, både i klassrummet men även här på bloggen.
 
 
Tidsåtgång: "Anne Franks dagbok" har ni fyra veckor på er att läsa.
 
Här övar ni er analytiska- och kommunikativa förmåga.
 
Lycka till!

Vecka 15 - Vad har Fö...

0 Läs mer >>
I skuggan av andra världskriget pågick förintelsen av miljontals människor i Europa.
Innan lektionen på tisdag vill vi att ni skriver ner era egna tankar i en kommentar till inlägget kring
varför vi må berätta om Förintelsen?
 
 
Lycka till! 

Vecka 15 - Om detta m...

0 Läs mer >>

År 1923 när Adolf Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet misslyckades att gripa makten, lär Hitler ha sagt: "Det enda som räknas är propaganda." Vad kan han ha menat med det? 

Ordet propaganda användes för första gången på 1600-talet. Det ingick i namnet på en katolsk institution som ansvarade för att sprida ut den katolska tron (Congregatio de propaganda). Senare kom propaganda inte bara att stå för spridande av religiösa trosläror, utan för spridande av alla slags idéer och läror. 



Under det rasande andra världskriget som följde 1939-1945 kom propaganda att bli ett ord- och bildkrig - en strid om människors känslor och tankar. Människorna skulle övertygas om att den ena sidan var den goda som tveklöst skulle segra, medan den andra sidan var ond och dömd att förlora. Det var en kamp om mänsklighetens själ. 

Historiker skiljer mellan "svart" och "vit" propaganda. Din första uppgift blir att ta reda på vad dessa begrepp innebär. 

Krigspropaganda under andra världskriget kom att handla om långt mer än bara spridande av idéer och information - propagandan skulle uppfostra och upplysa hela det tyska folket i rätt riktning. 
Adolf Hitler ville att man redan från tidig ålder skulle insitutioneras in i det nya Tyskland, för att bli en god och ren tysk medborgare. 

Affischer användes för att attahera nya medlemmar, och det nationalsocialistiska arbetarpartiets medlemmar ökade från 5,000 år 1925 till 25,000 år 1930. 

Texten lyder: "Ungdomen lyder under Führen (ledaren). Alla tioåringar till Hitler Jugend." 

När nazisterna grep makten år 1933 kom ordern - alla barn från tio år fyllda och uppåt skulle ingå i Hitlers ungdomsrörelser, och de delades in i olika undergrupper: 

Pojkar i åldern 6-10 år ingick i "Pimpf" (de små gossarna). Pojkar i åldern 10-13 år ingick i "Deutsche Jungvolk" (det tyska unga folket). Först vid 14-års ålder anslöt gossarna till "Hitler Jugend" (Hitlers ungdom), där man förbereddes för soldatlivet genom olika militära aktiviteter.

Officiell eller statlig propaganda som kontrollerades av landets makthavare och som riktades mot de egna medborgarna hade två syften: 1) Att höja moralen och rättfärdiga syftet med kriget och 2) att kuva fienden.

Nu är det dags för oss att ta oss an det stora kriget som rasade mellan åren 1939-1945.
Vår första utgångspunkt blir, som ovan visar, propaganda - hur nazisterna tog makten genom spridande av idéer och information. Oftast arrangerades fotografier för att ställa makthavarna i god dager (jämför med hur vi själva lägger upp bilder om våra liv, till exempel på sociala medier så som Facebook och Instagram). 

Den första delen i uppgiften blir att enskilt ta reda på innebörden av begreppen vit och svart propaganda. 
Ta med era anteckningar till den första lektionen. 

I era basgrupper vill vi sedan att ni arbetar genom klassens gemensamma Instagramkonto @historia2015 .
Er andra uppgift blir att leta upp en bild som på något sätt innehåller propaganda. På Instagram är det lätt att bli "censurerad", så det gäller att hitta balansen mellan politisk korrekthet och provocerande och stötande material. (Om ni har funderingar kring detta, så tveka inte att fråga!) 
När ni har bestämt er för en bild, lägg då upp den på Instagram-kontot.
Därefter skall ni välja ut en annan grupps valda bild och analysera den utifrån den analys som vi tidigare använt i vårt källkritiska arbete (denotation och konnotation). För er som vill följer här en repetition om vad det handlar om: 

1.  Att se: Denotation

Först ska ni titta på bilden utan att tolka, ni ska enbart beskriva den.
Den delen av analysen kallas för denotation. Vad ser ni först? Vad ser du sedan? Vad händer på bilden?

Vad ser du?
  • Människorna
  • Föremålen
  • Miljön
  • Situationen
  • Placering
Hur ser du?
  • Bildutsnitt (beskärning)
  • Bildvinkel
  • Ljussättning
  • Färg
  • Skärpa
  • Blickriktning
2.  Att tolka: Konnotation

När ni är klara med er beskrivning ska ni nu gå över till att börja tolka.
Denna del av analysen kallas för konnotation.

A) Först tolkar ni bilden utifrån en gemensam och kulturell aspekt, dvs. hur ni tror att de flesta tolkar bilden. 

Vad gör bilden intressant?


- Vad får den folk att tänka på när de ser den?
- Vad känner vi - vilka känslor väcks av bilden och vad i bilden framkallar dessa?
- Vilka värderingar lägger vi in i/attityder tillskriver vi det vi ser?
- Vad tror ni att fotografen/arrangören velat förmedla med bilden?

b) Tolka sedan bilden utifrån era privata erfarenheter och minnen.
 
Lägg upp gruppens gemensamma bildanalys som en kommentar till det här blogginlägget, 
och länka till den bild ni har valt att analysera. 
På lektionen diskuterar vi era resultat gemensamt. 

Tidsåtgång: 2 veckor. Ni kommer att ges tillfälle att arbeta med uppgiften på lektionstid såväl som på hemmaplan.

I den här uppgiften övar ni på er analysförmåga, den kommunikativa förmågan, procedurförmågan samt er metakognitiva förmåga. 

Lycka till! 
 

Vecka 13 - "Propagand...

0 Läs mer >>
Nu är det dags för er att genomföra en enskild uppgift som kommer att avsluta historien om det andra världskriget. Klicka på länken nedan och välj uppgiften som heter just "En skolplansch som källa".
 
En skolplansch som källa
 
Ni har i uppgift att genomföra de uppgifter som står i dokumentet.
På nästa lektion kommer vi tillsammans att gå igenom mer grundligt vad ni ska göra, men bekanta er gärna med materialet redan nu. Det här är en riktigt bra uppgift inför de stundande nationella proven :-) 
Tidsåtgång: 2 veckor, då kan ni arbeta både på lektionstid och hemma.

Bedömningsunderlag finns tillgängligt för den här uppgiften. 
Klicka dig fram till uppgiften, du hittar bedömning under rubriken "Lärarinformation". 

Här övar ni er analytiska förmåga, procedurförmågan samt den metakognitiva förmågan.

Lycka till!

Vecka 11 - De fem män...

0 Läs mer >>



Åsa Fors uppväxt liknade på många sätt den uppväxt som Axel Fors hade. 
Hon växte också upp i en militärfamilj, där fadern arbetade inom Försvarsmakten.  
Åsa gick också i skolan, och lärde sig att skriva, läsa och räkna matte. 

Det som markant skiljer de båda barnens uppväxt åt, har att göra med att Åsa var flicka, 
och hade därmed helt andra förutsättningar än Axel, betydligt mer begränsade möjligheter
vad gällde utbildning, arbete och att göra sin röst hörd. 

Kvinnor fick visserligen rösträtt år 1921 i Sverige.
Det blir en brytpunkt i kvinnornas kamp, men i början deltog väldigt få i valen och i politiken.
Det fanns ändå enormt många föreställningar och förutfattade meningar om hur kvinnor respektive män skulle vara och leva. Sedan dess har utvecklingen gått framåt med rejäla kliv, även om föreställningarna finns kvar. 
Sedan urminnes tider har man tillskrivit de båda könen olika egenskaper, som med tradition, arv och miljö har förts vidare (på många sätt ända in i våra dagar). 

Hemma: Titta på videoklippen ovan. 

Ta dig en funderare: 
1) Vilka egenskaper tillskriver vi mannen respektive kvinnan?
Till egenskaper räknas adjektiv så som "söt", "stark", "tyst", "blyg", "gråter aldrig" osv. 
Gör två spalter med minst 5 "kvinnliga" och 5 "manliga" egenskaper. 
2) Hur kommer det sig att du har valt dessa egenskaper? 
Motivera ditt svar! 
Lägg upp dina reflektioner som en kommentar till det här inlägget. 
Ta med dina anteckningar till nästa lektionstillfälle. 

På lektionen: Vi går tillsammans igenom era anteckningar genom diskussion. 

I era basgrupper vill vi nu att ni gör en jämförelse mellan Åsa Fors respektive Toli Fors uppväxt. 
Åsa Fors föddes 1902, medan Toli föddes år 1938. De har alltså fått uppleva helt olika förutsättningar och möjligheter genom sin uppväxt. När Åsa föddes fick kvinnor inte rösta, när Toli föddes hade rösträtten slagit rot i samhället, och världen stod vid randen av ännu ett världskrig, där könsrollerna för en stund suddades ut då män och kvinnor arbetade sida vid sida för att hålla Sverige på fötter. 

Resonera kring följande frågor: 

1) På vilka sätt skiljer sig Åsas och Tolis uppväxt åt? Huvudfokus ska ligga vid genusfrågan,
dvs. fundera över frågan utifrån hur kvinnornas situation såg ut då Åsa växte upp respektive när Toli växte upp. 
2) Nämn minst tre anledningar till varför de båda flickornas uppväxt skiljer sig åt. 
3) Hur kommer det sig att kvinnor arbetade med "manliga yrken" under tider av krig? 



4) Titta på videoklippet ovan. Kan ni komma på fler yrken som är könskodade, dvs. att de traditionellt sett 
har setts som kvinnliga respektive manliga? 
5) Varför tror ni att dessa yrken är könskodade? Motivera! 

Skriv ned era resonemang som en kommentar till det här inlägget. 
Omfång: 300-600 ord. 

GLÖM INTE ATT MARKERA ERA INLÄGG MED "ENSKILT" RESPEKTIVE "GRUPPENS NAMN". 

I den här uppgiften övar ni på er analysförmåga, er kommunikativa förmåga, er procedurförmåga samt er metakognitiva förmåga. 

Lycka till!  

Vecka 10 - "Ropen de ...

0 Läs mer >>


Ryssland var och hade länge varit ett underutvecklat bondeland, med en mycket fattig befolkning i stor nöd,
helt utan demokratiska rättigheter eller möjlighet till utbildning. I västvärlden pågick en utbredd industriell och intellektuell revolution, och överallt pågick demokratiseingsprocesser.
Tsaren Nikolaj II var enväldig härskare över det enorma ryska riket, och det utmärglade folket började uttrycka djupt missnöje för sin en gång så älskade härskare.
Välbärgade ryssar hade rest till väst för utbildning och upplysning, och återvände till ett Ryssland som inte alls motsvarade utveckling på samma sätt. 
Saker och ting började röra på sig i omvärlden, och mitt uppe i det första världskriget som rasade i Europa omvandlades hela det ryska riket under den så kallade ryska revolutionen.  

Hemma:

1. Titta på filmen som på ett bra sätt presenterar den ryska revolutionen.

2. Skriv ner dina förklaringar av dessa begrepp, och ta med begreppen till lektionen för gemensam diskussion

- Tsar

- monarki

- demokratiseringsprocess

- bolsjevik

- Lenin

- kommunism

- opponera

- radikal

- kapitalism

- Karl Marx

- socialism

I skolan:
Vi går gemensamt igenom de begrepp som ni med egna ord har förklarat. 

Tillsammans i era basgrupper vill vi att ni sedan arbetar med följande frågor (redogör för era tankar i era anteckningsböcker!) 

1. Vilka politiska konsekvenser hade den industriella revolutionen haft i Europa? Resonera kring hur det såg ut före den industriella revolutionen och hur det såg ut efter.

2. Jämför den politiska situationen i Ryssland med den politiska situationen i övriga Europa under slutet av 1800- början av 1900-talet. Vad ser ni för skillnader?  

3. Tanken var att det ryska folket skulle få ”Ett bättre liv genom kommunismen”. Men hur blev det i verkligheten? Vad anser ni? 

Här övar ni på den analytiska förmågan, den kommunikativa förmågan samt begreppsförmågan. 

Lycka till!

Vecka 10 - Ryska revo...

0 Läs mer >>
Den 8 maj, respektive 9 maj i år firas 100-årsjubileumet av segerdagen med Tysklands
respektive Japans kapitulation och slutet på det andra världskriget. 
Dagen infaller den 8 maj i Europa, respektive den 9 maj i OSS,
en skillnad som beror på tidsskillnaden i de olika områdena (då det redan hade hunnit bli
den 9 maj i Sovjetunionen när den tyska kapitulationen trädde i kraft). 

I samband med jubileumsdagen kommer här en påminnelse om det blodiga krigets kontraster,
i form av ett videoklipp: 



Hemma: Titta på videoklippet.
Förklara med egna ord vad OSS betyder och innebär.
Ta med dina anteckningar till nästa lektion för gemensam diskussion. 

Fundera sedan över följande frågor: 

1) Tycker du att filmen visar en trovärdig bild av hur det kunde se ut under kriget? Varför/varför inte? 

2) Skulle man kunna skildra dagens konflikter på liknande sätt (t ex kriget i Syrien, World Trade Center 2001 etc.)? 
Fundera kring frågan utifrån följande aspekter:

- Tid (det vill säga: spelar det någon roll hur lång tid det har gått sedan konflikten ägde rum,
kan man skildra pågående konflikter på liknande sätt, osv) 

- Plats (det vill säga: vart i världen pågår konflikten, väst-öst-dimensioner, nord-syd-dimensioner osv)

- Länder som ingår i konflikten (det vill säga: vilka länder är offensiva, vilka är defensiva, demokratier/diktaturer osv)

- FN:s roll (det vill säga, är FN och dess fredsbevarande/fredstvingande organisationer inblandade, varför/varför inte osv) 

Lägg upp dina reflektioner som en kommentar till det här inlägget. 
Inlägget skall omfatta 300-500 ord och vara oss tillhanda senast på torsdag (om tre dagar). 

På lektionen: Vi går tillsammans igenom era reflektioner och anteckningar i gemensam diskussion. 
Vi läser tillsammans några kapitel i Erich Maria Remarques bok På Västfronten intet nytt, 
som beskriver första världskrigets fasor och vansinne utifrån en 19-årig soldats synvinkel. 
(Hinner du med är det naturligtvis fritt fram att läsa boken i sin helhet, den finns att låna hos oss!) 


Lycka till! 

Vecka 9 - The Great W...

0 Läs mer >>
Nu är det dags för er att genomföra en enskild uppgift som kommer att avsluta historien om det första världskriget.
Klicka på länken nedan och välj uppgiften som heter just
"Att leva som soldat i skyttegravarna under första världskriget".
 
Att leva som soldat i skyttegravarna under första världskriget
 
Ni har i uppgift att genomföra de uppgifter som står i dokumentet.
På nästa lektion kommer vi tillsammans att gå igenom mer grundligt vad ni ska göra,
men bekanta er gärna med materialet redan nu.
Det här är en riktigt bra uppgift inför de stundande nationella proven :-) 

Tidsåtgång: 2 veckor, då kan ni arbeta både på lektionstid och hemma.
 
 
Bedömningsunderlag finns tillgängligt för den här uppgiften.
Klicka dig fram till uppgiften, du hittar bedömning under rubriken "Lärarinformation". 

Här övar ni er analytiska förmåga, procedurförmågan samt den metakognitiva förmågan.

Lycka till! 

Vecka 8 - The Great W...